Idag har jag suttit med delar av studiegruppen och tittat på filmen Sebbe. Mina förväntningar var inte så höga, jag tycker att de flesta svenska filmer jag sett de senaste åren har varit deppiga och allmänt svårmodiga, så även denna. Skådespelarna är duktiga och spelar verkligen på ett trovärdigt sätt. Filmen tog tag och berörde, men för mig som gillar "happy endings" så saknades ett sådant. Det är viktigt att jag som blivande lärare har kännedom om olika uppväxtförhållanden som barnen har. Det är tragiskt att se hur förskola och skola inte ser ett människoöde som spelas upp mitt framför deras ögon. Vill man inte se eller vet man inte vad man ska göra??
Nej, en sådan här film var bra att se i studiesyfte men en fredagkväll vill jag hellre se en film som får mig att må bra med lite sköna skratt eller romantik. Jag kan gärna titta på en snyftfilm men då vill jag ha ett "happy end".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar